Slutord?

Ja, nu är det dags att knyta ihop säcken för den här resan i kursen Pedagogisk dokumentation med IT-stöd. Nu är kursen slut, men det betyder inte att min lärande resa kring pedagogisk dokumentation är slut. Jag utvecklas och lär hela tiden i detta ämne.

För ett par veckor sedan hade vi på min förskola studiedag, och då föreläste Katarina Larsson om att arbeta med pedagogisk dokumentation förskolan.  Hon pratade utifrån boken Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan: Pedagogisk dokumentation (2012), som Skolverket har gett ut. Jag har läst boken, vilken jag för övrigt tycker borde vara litteratur i denna kurs, och den befäster mycket av det som jag har lärt mig i kursen. Den är en sammanfattning av litteraturen som vi läste i början av kursen kring vad, hur och varför pedagogisk dokumentation.

Pedagogisk dokumentation är inte ett lätt ämne och det är viktigt att man reflekterar som pedagog kring hur man ser på den. Jag tror att det är viktigt att när man dokumenterar tänker till hur man vill använda dokumentationen och vad den leder till. Man måste lära sig att använda sig av det man dokumenterar.  Att reflektera både med barnen, med kollegor och med sig själv kring lärandet som hela tiden sker runt omkring oss. Till detta är iPaden ett otroligt bra verktyg.  Med den tar jag kort och filmar, som jag sedan använder när jag reflekterar tillsammans med barnen, och även kollegor. Vi på min förskola har förmånen att fyra gånger varje termin få reflektionshalvdagar i arbetslaget. Detta är ett utmärkt tillfälle för oss pedagoger att reflektera tillsammans kring vår dokumentation och sedan använda oss av den i vår verksamhet.

Ipaden, detta fantastiska dokumentations verktyg, använder jag mycket. Den är ständigt med mig och används både till olika former av dokumentation, men även till mycket annat i mitt dagliga pedagogiska arbete. Jag kopplar även upp iPaden till smartboarden och då får hela barngruppen möjlighet att se och mycket diskussioner uppkommer kring lärandet. Ipaden är även ett utmärkt verktyg till portfolio. Vi har testat att använda oss av Keynote till detta och det fungera bra.  Detta sammanföll med att jag läste boken Att arbeta med portfolio – teori, förhållningssätt och praktik(2003).

Även nu inför vårt föräldramöte så visade sig Keynote vara ett bra verktyg. Det är betydligt enklare att använda sig av än power point, och iPaden är ett verktyg som man har större tillgänglighet till än datorn. Till föräldramötet har jag även tillsammans med barnen gjort en film om verksamheten, och i den har barnen fått vara mycket delaktiga. Även då har iPaden varit ett mycket bra verktyg. Barnen har filmat och intervjuat varandra och de har själva fått bestämma vad de tycker är viktigt att ha med i filmen, som deras föräldrar ska få se. Självklart har barnen fått se filmen flera gånger, fått kommenterat och kommit med nya idéer. Den filmen är gjord i iMovie, och i och med uppgiften som vi fick i kursen med vår film så fick jag mycket hjälp. Att tänka till innan man startar ett filmprojekt, att man har klart för sig vad filmen ska handla om, syftet, vad som ska filmas, när man ska filma, och så vidare, gör filmprocessen mycket lättare.

Att göra filmen i kursen var roligt och iMovie visade sig vara ett bra, enkelt och roligt program att använda. Boken som vi fick läsa innan vi startade projektet, Manus och dramaturgi för film(2006), var bra och man fick en klarare bild för hur man skulle lägga upp projektet.

Under kursens gång har jag lärt mig mycket. När jag tänker tillbaka till första gången vi träffades, då allt bara snurrade i huvudet, tills nu idag, så har det varit en intressant resa. Det har varit mycket att tänka och reflektera kring. Så här skrev jag efter halva kursen kring vårt arbete på vår förskola med pedagogisk dokumentation.  ”Vi har pratat om vikten av att dokumentera för att kunna följa upp arbetet. Vi måste dokumentera för att kunna se hur vi ska gå vidare, vi måste reflektera och ställa oss frågorna; vad ska vi göra, vad hände, hur gick det, varför gick det som det gick, vad har vi lärt oss, hur ska vi gå vidare. Vi har i arbetslaget pratat om hur vi kan bli bättre på att dokumentera vårt arbete och att använda dokumentationen för att vidare kunna planera verksamheten för att barnen ska utvecklas och lära. Genom dokumentationen kan vi planera och förändra.” 

Nu har vi gått ytterligare ett steg på vägen och vi börjar verkligen använda oss av vår dokumentation. Barnen är mer delaktiga och får på så sätt mer inflytande i sin egen vardag och i sitt lärande. Vi som pedagoger får lära oss att mer vara i nuet, att inte detaljplanera utan att ta vara på det som sker i barngruppen varje dag. Fånga upp lärandet, synliggöra det och reflektera kring det. Vi måste även tänka till innan. Det är omöjligt för oss att föra en pedagogisk dokumentation kring allt som sker under dagarna på förskolan. Lärande sker hela tiden och som pedagog måste man välja. Jag har lärt mig att jag inte kan dokumentera allt som sker, vilket var mycket i mina tankar tidigare i kursen. Det är helt enkelt inte möjligt att hinna med allt. Dock är det roligt, spännande och framför allt viktigt att vi tänker till kring vår verksamhet och att vi använder oss av den dokumentation som vi gör på ett bra sätt så att barnen lär och verksamheten utvecklas på ett positivt sätt.  I läroplanen för förskolan står följande: ”Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras.”(2011)

Under kursens gång har det även varit många små uppgifter att lösa att det har jag lärt mig mycket på. Allt från att kunna blogg, lägga ut på klipp på youtube, skicka projekt till kamerarullen och så vidare.  Jag tycker att kursen varit lärorik och givande. Genom kursens litteratur samt diskussioner i lärgrupp, arbetslag och med andra kollegor, samt egen reflektion, har jag fått en större förståelse för vad som är pedagogisk dokumentation och vikten av den. Jag har även fått lära mig att använda olika verktyg när jag dokumenterar, som kommer att vara till stor hjälp i mitt arbete som pedagog.

Litteratur:

Ellmin, R & Ellmin, B. (2003). Att arbeta med portfolio – teori, förhållningssätt och praktik. Förlagshuset Gothia AB

Granath, T. Manus och dramaturgi för film, Malmö: Liber AB 2006

Skolverket, Läroplan för förskolan LPFÖ 98 reviderad 2010, Stockholm: Fritzes, 2011

Skolverket, Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan: Pedagogisk dokumentation, 2012

Mediers påverkan i lärmiljöer

Det händer mycket inom media och teknik just nu. Utvecklingen går snabbt framåt och den teknik vi i förskolorna använder oss av idag kommer säkert se helt annorlunda ut om några år. Det som är fascinerande är att se hur snabbt barn tar till sig den nya tekniken. De vågar testa och prova. Se bara på våra iPads som barnen behärskar på ett otroligt sätt.

Det kan vara appar på engelska som de genom att våga prova sig fram snabbt lär sig. Barnen lär även av varandra inom detta. Det kommer mer och mer digitala verktyg som barn använder sig av på olika sätt. Jag tycker att de digitala verktygen som vi har fått i förskolan är otroligt bra, men självklart beror det på hur de används. Där gäller det att vi pedagoger är delaktiga och är medforskare. Det lär både barn och pedagoger på.

Intrycken kommer också från andra håll, t.ex. internet. I rapporten ”Småungar och Medier”, som finns på Statens medieråds hemsida, så står det att 38 % av barnen mellan 2-5 år är ute på nätet en vanlig dag. Barn mellan 5-9 år använder nätet ytterligare och 65 % är ute på internet en vanlig dag.

Jag har i förskolan märkt att många barn vet att man kan använda internet för att söka information och för att få svar på frågor som intresserar dem. Det är därför viktigt att vi pedagoger hjälper barnen att även bli kritiska till den information de får genom media på olika sätt.  Statens medieråd har gett ut ett material som kan hjälpa till med detta. Det heter ”Nosa på Nätet – ett mediekunnighetspaket”. Det materialet är till för att barnen ska få reflektera kring den information de får genom nätet. Detta material tror jag kan vara intressant att använda sig av med de äldsta barnen på förskolan.

Barn har stor kontakt med olika former av medier. Och det är något som är viktigt för dem. Barnen pratar mycket om vad detta, framför allt vad de har sett på TV. De pratar mycket kring program de sett och de leker det som de sett och upplevt. Utbudet inom media för barn är otroligt stort idag. Det finns speciella kanaler på tv:n som hela dagarna visar barnprogram. Det är inte längre Bolibompa en halvtimme varje dag. Och faktum är att 73 % av barnen i åldern 2-9 år ser på tv mer än en timme varje dag. Det går även att utläsa att barn mellan 5 och 9 år ser mer på tv mer än de är med sina familjer. (se rapporten ”Småungar och medier”). Detta är något att betänka när man arbetar med barn i skola och förskola.

Medierådet (2010) Småungar & Medier

Statens medieråd & Skolverket (2011) Nosa på nätet – ett mediekunnighetspaket

Nu är det dags för film!

Här kommer min lilla film som är gjord i iMovie.