Vi fick bland de första uppgifterna på denna kurs reflektera över vad som var pedagogisk dokumentation var för oss, beskriva vår nuvarande förståelse av pedagogisk dokumentation. Min förståelse för vad som är pedagogisk dokumentation har delvis förändrats efter jag har läst mer litteratur, samt diskuterat med kollegor och reflekterat kring begreppet. Pedagogisk dokumentation är så mycket mera än jag trodde.
Pedagogisk dokumentation är oerhört viktigt för att föra arbetet vidare, att utveckla verksamheten. Men jag har även tänkt när jag läst litteraturen kring dokumentation och reflektion att varför jobbar inte jag mer så här med dokumentation. Dock krävs det några saker. Det behövs mer tid att kunna lägga på dokumentationen, det krävs att hela ens arbetslag arbetar på detta sätt, men det är också viktigt att alla har kunskapen, och då även den tekniska kunskapen som fordras för att kunna göra denna dokumentation. Man måste på avdelningen sträva mot samma mål. Det här med tid diskuteras i boken Att fånga lärandet av Wehner-Godée, där de säger att det tar tid att dokumentera på detta sätt, och att man får prioritera. Men då tänker jag, vad ska jag prioritera bort? Hur ska jag få mer tid att reflektera? Men även att planera det som ska dokumenteras. Samtidigt så är det viktigt för att föra arbetet vidare, att barnen får bra utmaningar och möjligheter att lära, likaså jag som pedagog, men även att föräldrar och andra runt omkring ska få en utökad kunskap kring vårt pedagogiska arbete i förskolan.
När det gäller att få med sig arbetslaget krävs att alla har fått samma insikt kring vad pedagogisk dokumentation är, kanske att alla läst samma litteratur, samt att man får tid att diskutera kring detta vid många tillfällen. Man behöver få möjlighet till kontinuerlig reflektionstid. Det krävs att man på avdelningen strävar mot samma mål. Man behöver möjlighet att diskutera, planera och delge varandra erfarenheter och tankar. Det gäller även att bryta vanor och våga förändra sig. Det krävs också att alla har kunskap kring den teknik som används. Man har här olika förutsättningar och förkunskaper.
När jag frågade mina kollegor de frågor som vi fick ställa oss inför denna uppgift, vad, hur och varför pedagogisk dokumentation så tog de upp att det var viktigt att knyta an det vi gör till läroplanen. Att inte bara ta en massa bilder, utan att koppla bilderna till läroplanen. De tog upp att det var viktigt med dokumentationen för att kunna planera verksamheten. Vi diskuterade kring att synliggöra lärandet både för barnen, föräldrarna och oss själva som pedagoger genom den pedagogiska dokumentationen. Mina kollegor på avdelningen ska nu även de läsa Att fånga lärandet och Varför pedagogisk dokumentation och det ska bli intressant att diskutera med dem om hur vi ska arbeta med dokumentation därefter.
Wehner-Godée tog upp detta när hon beskrev hur alla lärare på en förskola fått samma fortbildning inför att de började förändra sitt dokumentations arbete. Detta tror jag är en bra förutsättning för att få alla med på tåget. Lenz Taguchi diskuterar även detta förändringsarbetet och tar upp att alla måste sträva mot samma mål.
Och att lära sig pedagogisk dokumentation kan ta tid. I boken Att fånga lärandet av Wehner-Godée står detta beskrivet: ” Det är en stor fördel att tidigt börja öva sig att använda pedagogiska dokumentationer med hjälp av olika medier. Övning tar tid, och tid behövs för att lära sig fotografera eller att följa en process med videokamera, att komma till rätta med ljudinspelare likaväl som att lära sig teckna och anteckna.” (Sid 13)
I Läroplanen för förskolan står det mycket om dokumentation. Det står bland annat att man ska dokumentera varje barns utveckling, att man ska dokumentera för att barnen ska kunna vara delaktiga och att föräldrarna ska kunna få inflytande och att man genom att man dokumenterar barnens lärande kopplat till läroplanens strävansmål. Det står då t ex följande: ”Arbetslaget ska dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med”. (Sid 15)
Här är lite av den dokumentationen som sitter uppe på väggarna på min avdelning. |
I boken Varför pedagogisk dokumentation berättar Hillevi Lenz Taguchi hur man använder sig av pedagogisk dokumentation på Reggio Emilia förskolor. Jag tycker att de verkar vara ett föredöme när det gäller dokumentationsarbetet. Hon diskuterar både den yttre- och den inremiljön och hur man kan använda dokumentationen som ett arbetsverktyg för att förändra den. Genom att dokumentera så pågår en ständig förändring i ens verksamhet.
Vi dokumenterar av många olika skäl, att öka kunskapen, skapa utmaningar, reflektion kring lärandet, att komma ihåg vad man gjort, hur man kan göra nästa gång, utveckla barnen, utveckla oss som pedagoger, men även att synliggöra verksamheten. När vi i höstas hade föräldramöte så funderade jag kring hur man kunde visa föräldrarna vad vi gör på förskolan, Ur läroplanen valde jag att ta ut målen vad gäller matematik, men istället för att berätta vad vi gör för att uppnå dessa mål så valde jag att göra ett bildspel i photostory med en massa bilder som har med vårt matematik arbete att göra. Till bilderna skrev jag kommentarer kring vad bilderna hade med matematik att göra. Inför föräldramötet fick barnen se detta och vi diskuterade kring dem. Bildspelet visades på vår smartboard, ackompanjerat av inspelning av sånger och ramsor i matematikens tecken som barnen sjöng/ berättade. Föräldrarna fick då tydligt se vad vi gör, och varför. Då tror och hoppas jag att det blev tydligt och begripligt.
Här visas ett par av bilderna i bildspelet på vår smartboard. |
Det blev många bilder i bildspelet, för när man börjar leta i avdelningens bildmapp efter bilder som synliggör matematiken så fann jag massor. Ofta tas det bilder, men att direkt ta fram dem för dokumentation och reflektion finns det inte tid för och bilderna glöms bort. Det är synd för man vill ju använda de direkt. Kanske är iPaden ett bra hjälpmedel i detta arbete. Jag har en tanke att kunna använda iPaden för dokumentation genom att man ska kunna spara bilder/ filmer man tar, fotografera av konstruktionsarbete, skapande och lärande, och direkt kunna skriva kommentarer kring dem och reflektera med barnen. Detta vill jag kunna ha sparat och barnen ska sedan själva kunna ta fram och titta på detta. Som en form av portfolio. Detta blir då ett sätt att kunna fånga lärandet.”De använde sina pedagogiska dokumentationer för att följa barnens läroprocesser och diskutera dem tillsamman med barn, arbetskamrater och föräldrar.” (Wehner-Godée , sid 12)
Digitalkameran är fantastisk när det gäller att dokumentera lärandet, även om man behöver komplimentera med anteckningar. Att använda en mp3 spelar för att göra ljudinspelningar är också intressant. Den är lätt och smidig att ha med sig, men vi har nu börjat överge den för att det oftast ger mer att videofilma barnen i samtalen, med videofunktionen på digitalkameran.
Att kunna se och tolka mer i bilder var något jag funderade kring när jag läste boken Den svårfångade reflektionen(Emsheimer, Hansson, Koppfeldt, 2005). Man kan ta sig tid och titta mer på bilderna, vad visar bilderna egentligen, och kanske reflektera kring detta tillsammans med barnen och med sitt arbetslag.
Vad ska man då dokumentera? Ja, självklart vill man fånga lärandeprocesserna, men det är så mycket och därför tror jag att man måste sålla. Att tänka till innan; vad vill jag ha ut av detta och vad vill jag använda det till och för vem gör jag det. I förskolan så är det ett ständigt lärande som sker runt omkring oss, och då vill man som pedagog fånga upp detta och reflektera kring det med barnen. Men ibland tror jag att man måste tänka till, ställa sig frågan som vi fick i denna uppgift, vad, hur och varför.
Wehner-Godee tar upp detta och säger då; ” Redan innan vi börjar dokumentera måst vi med andra ord ha klart för oss vad vi ska fokusera och vem eller vilka vi ska kommunicera med.” (Sid 88)
Jag fick genom boken att fånga lärandet även mer inspiration till att fånga upp och skriva ner vad barnen säger när de skapar/konstruerar/lär. Jag tänker på hur man beskriv detta i boken Att fånga lärandet där det tas upp att de dokumenterar dels vad barnen säger och vad de gör, och även hur pedagogerna ser på detta. Då blir pedagogen mer medveten och kan därmed förändra arbetet. Det blir ett verktyg för pedagogerna. Och dokumentationen handlar om att synliggöra processen och inte resultatet. Men även Lenz Taguchi tar upp detta och säger att dokumentationen är viktig och kan ge oss svar på mycket, både vad barnen kan och hur de tänker, men även hur de lär sig. En sådan här förståelse leder i sin tur till en kunskap för pedagogen. Ett lärande om hur man lär sig, det vill säga en lärprocess.
Dokumentation krävs för att kunna förändra ens arbete. Och att utveckla den. Man kan se vad man behöver göra annorlunda men man måste våga.
Det tas även upp och diskuteras kring hur man kan observera. Att man inte får vara rädd för att kliva in i det man observerar. Att fråga och fånga upp tankar, men då måste man samtidigt vara medveten om att det man gör kan förändra händelseförloppet. Men jag tycker även att man bör tänka på att det är en teknik att kunna ställa rätt frågor. Man måste vara medveten om att barnen inte alltid tänker så som man själv gör, och att låta dem fundera utan att man själv blandar in sina egna tankar. Men samtidigt så är det fantastiskt att prata och fråga barnen och genom det så får man reda på hur barnen tänker.
Jag tror att detta kan vara ett bra sätt att observera, men ibland tror jag att man även på ett annat sätt kan se annat genom att göra en observation utan att kliva in i situationen. Båda sätten har sina för- och nackdelar anser jag. Några gånger har vi på avdelningen använt oss av videokameran. Genom att videofilma så är det lätt att observera, nackdelen är bara att det tar lång tid att gå igenom dokumentationen. Men man ser mycket som man kan diskutera och reflektera kring.
Genom en bra pedagogisk dokumentation får vi underlag till både utvärdering av verksamheten samt planering kring framtida arbete. Det som man genom dokumentation kommer fram till kan vara en bra utgångspunkt i planering av arbetet och på det sättet blir barnen delaktiga i planeringen av arbetet. Det gäller att våga släppa in barnen i planeringen av verksamheten, att fråga barnen och ta tillvara på deras tankar och idéer.
Jag tror slutligen att vi kan lära och utveckla så mycket inom vår verksamhet genom att fördjupa våra kunskaper kring pedagogisk dokumentation. Vi har mycket att vinna på att lyssna på barnen och fånga upp deras intressen, frågor och tankar. Att dokumentera är något som vi alla har mycket att vinna på. Genom att ställa frågor kan man få barnen att utveckla det egna tänkandet och även vi pedagoger får en möjlighet att få en annan förståelse för hur barnet tänker. Lenz Taguchi säger i boken Varför pedagogisk dokumentation följande kring detta:” I ett arbete med pedagogisk dokumentation stimuleras barnens nyfikenhet med hjälp ajust av dokumentation”. (Sid 66)
Nu har jag reflekterat kring begreppen vad, hur och varför pedagogisk dokumentation och som slutsats vill jag citera ur Wehner-Godées bok Att fånga lärandet;
”Observationer och dokumentationer syftar till att öka kunskapen om hur barn och lärare söker och konstruerar kunskap. Dokumentationen blir pedagogisk först när den sätts in i och får verka i ett pedagogiskt sammanhang.” (sid 11)
Litteraturförteckning
Emsheimer, P., Hansson, H., Koppfeldt, T., Den svårfångade reflektionen, Lund: Studentlitteratur 2005
Lenz Tauchi, H,. Varför pedagogisk dokumentation? Stockholm:HLS Förlag 1997
Skolverket, Läroplan för förskolan LPFÖ 98 reviderad 2010, Stockholm: Fritzes, 2011
Wehner-Godée, C., Att fånga lärandet, Stockholm: Liber AB,2010
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar